För att fortsätta vad jag skev om sist, fast helt oplanerat. Jag är på Skånebesök och njuter av våren där. Med vårblommor och varmt i solen. Precis som det ska vara. Skottdag är det dessutom.
onsdag 29 februari 2012
fredag 24 februari 2012
Vårvinter och Mumin
Att vårvinter är som en egen årstid är något jag insett först i år när jag flyttat norrut. I Skåne hade vi inget av den varan. Där går det snabbt från snöstorm till barmark och vårblommor.
Så ljusa februaridagar med solsken och vår i luften, trots minusgrader, är något nytt för mig. Jag förstår att folk gillar vintern när den är såhär.
Jag har sysselsatt mig med att läsa Trollvinter av Tove Jansson. Handlar om hur Mumin vaknar upp ur vintersömnen och upptäcker en främmande vintervärld. Väldigt vacker saga, och bitvis mycket melankolisk. Det är något jag gillar med hennes böcker, att allt inte bara är glatt och fint utan att det finns mycket hemsk, sorgligt och ensamt i. I sista kapitlet i boken så kommer tillslut våren, och det beskrivs så fint hur det först bara är som en känsla. Sen börjar det töa, fågelkvitter och issprickning. Känns som att min läsning går i takt med det nuvarande vädret. För när jag läste om det så började verkligen våren komma.
Så ljusa februaridagar med solsken och vår i luften, trots minusgrader, är något nytt för mig. Jag förstår att folk gillar vintern när den är såhär.
Jag har sysselsatt mig med att läsa Trollvinter av Tove Jansson. Handlar om hur Mumin vaknar upp ur vintersömnen och upptäcker en främmande vintervärld. Väldigt vacker saga, och bitvis mycket melankolisk. Det är något jag gillar med hennes böcker, att allt inte bara är glatt och fint utan att det finns mycket hemsk, sorgligt och ensamt i. I sista kapitlet i boken så kommer tillslut våren, och det beskrivs så fint hur det först bara är som en känsla. Sen börjar det töa, fågelkvitter och issprickning. Känns som att min läsning går i takt med det nuvarande vädret. För när jag läste om det så började verkligen våren komma.
torsdag 23 februari 2012
Vart jag än i världen vänder, ser jag bara fittor
Mina planer på allt jag skulle hinna med har inte uppfyllts. Mitt processarbete har jag däremot snöat in på, precis som det brukar bli.
Ämnet jag jobbar med är fittor, vilket är väldigt kul. Jag velade lite fram och tillbaka mellan det och kroppsbehåring. Efter att under den gångna veckan haft flera diskussioner med andra brudar här om ideal och könsnormer så var jag sugen på att göra något relaterat till det. Det finns så mycket tabu kring kvinnokroppen. Men, fittor blev det i alla fall. För alldeles för få vet hur den kroppsdelen egentligen ser ut. Att den dessutom inte ens har ett ordentligt namn gör inte saken bättre.
Följaktligen ser jag numera bara fittor vart jag än kollar. När jag besökte kulturhuset för att se den senaste utställningen där var det en silversmed som visade smycken som såg ut som, hör och häpna, fittor.
Tur att jag inte är ensammen om att hitta dem överallt, bloggen Fitt for fight gör också ett bra jobb på den fronten.
Ämnet jag jobbar med är fittor, vilket är väldigt kul. Jag velade lite fram och tillbaka mellan det och kroppsbehåring. Efter att under den gångna veckan haft flera diskussioner med andra brudar här om ideal och könsnormer så var jag sugen på att göra något relaterat till det. Det finns så mycket tabu kring kvinnokroppen. Men, fittor blev det i alla fall. För alldeles för få vet hur den kroppsdelen egentligen ser ut. Att den dessutom inte ens har ett ordentligt namn gör inte saken bättre.
Följaktligen ser jag numera bara fittor vart jag än kollar. När jag besökte kulturhuset för att se den senaste utställningen där var det en silversmed som visade smycken som såg ut som, hör och häpna, fittor.
Tur att jag inte är ensammen om att hitta dem överallt, bloggen Fitt for fight gör också ett bra jobb på den fronten.
tisdag 21 februari 2012
Mentalt lov
Trots att vi har en vecka kvar så känns det som om alla i klassen redan har gått på lov mentalt. Jag har en hel del grejer som borde göras klart innan lovet. Inte minst ett processarbete som vi inte börjat med än och som kommer ta massa tid. Men energin är inte på topp. Draperingen är hur som helst klar och jag har kommit fram till att det ska bli en kappa. Sen ska den bara sys också.
söndag 19 februari 2012
Det Svenska kulturarvet och Sverigedemokraterna
Jag dansade folkdans i lördags. En kompis kompis som är folkdansinstruktör var nere över helgen och hälsade på, och då blev det alltså folkdans för de som ville. Men att lära mig lite folkdans fick mig att tänka på något som jag har börjat fundera över sen jag flyttade hit. Detta med det svenska kulturarvet. För mig har det tidigare mest varit något som Sverigedemokrater tjatat om utan att egentligen kunna definiera vad det är. Måste de nämna något klämmer de kanske ur sig runstenar.
Men sen jag började på en skola där de lär ut mängder med gamla slöjdtekniker har jag insett att det finns ett svenskt kulturarv. Jag lärde mig tvåändssticka, vilket är en teknik som bara finns i vissa delar av Sverige där man stickar med två garntrådar samtidigt. Stickningen blir tät och kompakt, och super att ha till vantar. Den tekniken, likt väl som mycket annat är ett del av vårt kulturarv. Som är värt att bevara.
Men det största hotet mot att kulturarvet ska finnas kvar är att ingen lär sig det. Dessutom måste det användas för att fortsätta vara levande. Det gäller slöjdandet, precis som folkdansen, musiken och maten. För det är när människor använder det som det blir levande och utvecklas. Då finns det kvar.
Just därför är det så viktigt att mötas över landgränser och får se och pröva på andra kulturers traditioner. Det är då det uppstår nya idéer och den egna kulturen utvecklas. Ett exempel på hur viktigt det är med att möta andra kulturer för att den egna ska finnas kvar finns i Vitryssland. Tidningen Hemslöjden har gjort ett reportage om hur den vitryska slöjdtraditionen har varit på väg att dö ut till följd av att den inte har fått in någon ny input när gränserna varit helt stängda. Men efter att det startats ett utbyte mellan vitryska och svenska slöjdare så har deras hemslöjdskultur börjat blomma upp igen.
Så lär dig vårt arv och gör det till ditt.
Men det största hotet mot att kulturarvet ska finnas kvar är att ingen lär sig det. Dessutom måste det användas för att fortsätta vara levande. Det gäller slöjdandet, precis som folkdansen, musiken och maten. För det är när människor använder det som det blir levande och utvecklas. Då finns det kvar.
Just därför är det så viktigt att mötas över landgränser och får se och pröva på andra kulturers traditioner. Det är då det uppstår nya idéer och den egna kulturen utvecklas. Ett exempel på hur viktigt det är med att möta andra kulturer för att den egna ska finnas kvar finns i Vitryssland. Tidningen Hemslöjden har gjort ett reportage om hur den vitryska slöjdtraditionen har varit på väg att dö ut till följd av att den inte har fått in någon ny input när gränserna varit helt stängda. Men efter att det startats ett utbyte mellan vitryska och svenska slöjdare så har deras hemslöjdskultur börjat blomma upp igen.
Så lär dig vårt arv och gör det till ditt.
lördag 18 februari 2012
Draperingsdagar
Drapering har varit vad jag har sysselsatt mig med i skolan under större delen av veckan.
torsdag 16 februari 2012
Så var det den där revolutionen
Spenderade kvällen med folk från internatet och såg filmen V för
Vendetta. Har inte sett den tidigare och var glatt överraskad. Filmen fick mig att börja tänka på Occupyrörelsen. Inte
bara för att även de bär Guy Fawkes masker men för att det finns ett
gemensamt budskap. Makt åt folket.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
