Kimchi

Första gången jag gjorde kimchi var med en kompis. Han gillade kimchi väldigt mycket och jag gillade att det hette Kim väldigt mycket. Jag hade ett väldigt svagt smakminne från en kimchi omelett och när vår sats blivit klart så var jag inte lyrisk. Det var okej. Väldigt starkt. Svårkombinerat.

Vad tänkte jag egentligen. Kimchi är syrat guld (jo, på riktigt! Är tydligen översättningen enligt oklar källa). Detta chiliimpregnerade koreanska surkålet. Efter Torontovistelsen där jag bodde nära Chinatown och åt en hel del kimchi så insåg jag hur mycket jag saknat det. I stekt ris, i wrap, i omelett, direkt ur burken. Nu har jag dessutom hunnit samla på mig lite glasburkar så jag faktiskt kan göra det. För öst-asiatiskt är inte Gents starka sida.

Det finns tusen olika varianter på kimchi, men är du sugen på att testa så gillade jag detta receptet från The Kitchn.

Rabarbersaft

Under vistelsen på landet så plockade vi på oss hysteriska mängder rabarber. När vi kom hem så ägnades åtskilliga timmar åt att rensa, hacka och frysa in. Tillagade på diverse olika sätt, en chutney som jag vill äta på all mat och rabarbersaft. Saften då. Jag brukar vid denna tiden på året alltid göra flädersaft, men bristen på fläder här i Norrland gjorde det svårt. Så mitt livs första rabarbersaft. Receptet kommer från Matgeek och var enkelt med ack så gott. Rabarber i en gryta, i med citron och citronsyra. Häll på kokande vatten, låt stå ett dygn och sila sen och tillsätt socker. Enligt konstens alla regler så ska det när saften hälls varm i flaskor med den typen av kork bildas vakuum när det svalnar så den håller sig. Hoppas att det blivit rätt, men förvarar den i kylen för säkerhets skull. Nu önskar jag bara att det var 10 grader varmare ut och jag kunde sitta i skuggan på balkongen hela dagarna och dricka saft.

Balkongvåren

Jag har min första vår med balkong och utnyttjar det maximalt med först frukost i solen, därefter slentrianmässigt kaffedrickande och spela munspel. Återvände dit på eftermiddagen för våfflor och plantera lite vår i balkonglådorna.

Söndagsmatlagningen

Trots att vi sa att vi bara skulle laga något enkelt så slutar det sällan så. Tre timmar senare står vi där. I ett kök som ser ut som ett slagfält med som dofta gudomligt.

Söndagsmatlagningen är smått helig. För en gångs skull så är alla hemma och som den food junkien jag är så känner jag mig först redo inför veckan när jag har lagat en massa mat. För oavsett vad som händer så kommer jag alltid ha god mat. Bakade mitt livs första pitabröd vilket var ett gastronomiskt halleluja-moment tillsammans med dhal, stekt zucchini och till det en yoghurtröra med äpple i. Som vanligt när något sådant inträffar så frågar jag mig alltid varför jag inte gjort det förr och varför jag någonsin skulle äta något annat.

Yoghurtröran då.

500 g turkiskt yoghurt
1 äpple (vet inte namnet på sorten, men ett ganska syrligt fast matäpple använde jag)
1 vitlöksklyfta
mynta (jag hade torkad, färsk är nog ännu godare.)
peppar
salt

Hacka äpplet. Blanda ihop. Ät. I pita. Med dhal. Med allt annat. Med sked. Rakt upp och ner.

Julgodis och en och annan apelsin

Under förra veckan så åt jag lussebullar till frukost, ände ljus och lyssnade på julmusik. Efter denna veckans adventsbak blev det förutom knäck även ischoklad. Testade en variant med rivet apelsinskal och flingsalt på. Definitivt ett tips, för även om jag älskar sötsaker så hör ischoklad till de sakerna som jag tycker kan bli lite väl söta annars.

Frukostbullar

Jag kom hem ett bra tag efter midnatt och istället för att borsta tänderna och gå och lägga mig så tänkte jag att det är läge för att baka bröd. Jag har åter börjat baka surdegsbröd, mycket eftersom att kollektivet jag flyttat in i har en surdeg i kylskåpet. Lite experimenterande på den fronten för mig. Men när jag kommer hem mitt i natten och inte har framförhållning att mata surdegen för att få fart på den innan jag började baka så jäst är min räddande ängel.

Min husbakgud är Martin Johansson som bla. skrivit boken Enklare bröd och jag bakar i princip enbart utan att knåda. Allt som behövs är gott om tid för jäsningen så hinner glutenet utvecklas på samma sätt som det görs genom knådning.

Frukostbullar alltså

3 g (3 krm) jäst
300 g (3 dl) kallt vatten
390 g (6 1/2 dl) mjöl
6–9 g (1–1 1/2 tsk) salt

Rör ut jäst i vattnet och blanda ihop övriga ingredienser. I dessa bullarna så slängde jag i sesam- och solrosfrön, men vad som helst går bra. Lägg på en handduk och låt degen stå över natten i 8-10 timmar.

På morgonen så  hällde jag ut degen på en mjölad bänk, delade upp i klumpar som jag sen formar till bullar. 8 stycken blev det för mig. Lägg dem på en plåt, låt de jäsa i ca 45 minuter. Ugnen på 250°, sänk efter 10 min till 200° och och grädda i 15-20 minuter.
Receptet som jag utgått från på Pain de Martins blogg hittas här.

Äppelringar

Har i helgen varit ute i en väns stuga. Kändes nästan lite magiskt och var sommarstugekänsla i kubik. Faluröd med blommiga gardiner, travar med tidningar och kranvatten som inte går att dricka. Plockade äpplen i trädgården. Väl hemma passade jag på att göra äppelringar. Ännu mera barndomskänsla.

Squash som kaka?

Squash är gott. Kaka är gott. Squash + kaka = sant?
Det finns bara ett sätt att ta reda på det. Jag följde ett recept på morotskaka men använde squash istället som jag rev. Hackade vit choklad och slängde i smeten. Det blev gott, smakade kanske inte supermycket. Jag hade i lite kanel och muskot i smeten, nästa gång ska jag nog ta mer av det.

 

Zucchinihimlen aka friterade blommor

I mitt pappas trädgårdsland växer squashen som ogräs. Jag är lyckligt. Han är lagom trött på att ha skafferiet uppfyllt av denna grönsak. Man måste nämligen passa på dem, en dagen är de i minsta laget, nästa gång man kollar till dem är de närmare en halvmeter.
I Jamie Olivers At Home kokbok ramlade jag över ett recept med fyllda squahblommor. Ricottaost kryddas med muskot och blandad med hackad chili, mynta och rivet citronskal. Fyller blommorna med blandningen och doppar i en frityrmix bestående av vitt vin och mjöl och friterar sen blommorna. Gott blir det. Men mest älskar jag grejen med att äta blommor.

 

Detta med squash och zucchini då, det är inte helt same same utan squash finns som både sommar- och vintersquash. Zucchini refererar enbart till sommarsquashen, som är mindre och har tunnare skal.

Enklaste brödet

Nybakt bröd tillhör de sakerna som är så goda att jag dör lite. Bakar därför ofta eget bröd. Tänkte att jag skulle dela med mig av det superenkla receptet som är det jag använder mest numera. Hemligheten är att ha gott om tid.

7 dl mjöl

3,5 dl vatten

1 tsk salt

1/2 tsk torrjäst (eller ca 10 g färsk jäst)

Mängden kan man ändra som man vill, men dubbelt så mycket mjöl som vatten och så lite salt. Sen brukar jag ha i vad helst jag har hemma som är gott. Idag blev det solrosfrön. Annars funkar det bra med saker som ost, färska örter, oliver eller rivna morötter.

(Inser att jag är lite väl varumärkestrogen)

Blanda ihop allt i en bunke. Använder du färsk jäst går det bra med kallt vatten, men är det torrjäst behöver vattnet vara varmt för att jästen ska sättas igång. Det behövs inte knådas utan det räcker med att det blandats. Lägg sen på en kökshandduk och lämna att stå i ca 8-10 timmar. När degen lämnas att jäsa så pass länge så hinner glutenet utvecklas vilket får samma effekt som man annars uppnår med knådandet. Så att vänta är nyckeln för den late utan bakmaskin.

Efter degen har jäst klart så bakas det ut till ett bröd. Då brukar jag rundriva brödet för att få till en bra rund form. Snodde instruktionsfilmen från Pain de Martins blogg, som har ett inlägg om rundrivning.

När degen är bakad till ett bröd så lägger jag den på plåten (eller i detta fallet i en rund kakform eftersom att min ugn i mitt nuvarande boende är en gasugn med bara värme underifrån och brukar bränna pizzor, så brödbaket blir lite spänning i vardagen) och låter jäsa en timme. 

Sätt ugnen på 225 grader i god tid innan brödet jäst klart så ugnen har hunnit värma upp sig. Stoppa i brödet. 

Vill man att brödet ska kunna expandera extra bra så är ett tips att ställa in en skål med vatten, när vattnet blir varmt och förångas så blir det högre luftfuktighet och skorpan blir inte hård lika snabbt utan brödet hinner svälla först. 

När brödet har fått en hård skorpa med fin färg kan man sänka värmen, vanligtvis efter ca 15 min. Sänkt till 175 grader. Har du haft i en skål med vatten så öppna nu ugnsluckan för att släppa ut vattenångan, upprepa ett par gånger med 5 minuters mellanrum.

Grädda i ca 40-45 minuter. Plocka ur ugnen, låt svalna på ett galler lite för att det ska gå lättare att skära. Sen, ät!

Det är de små sakerna som gör skillnaden

England är på många sätt likt Sverige. Tacksamt då kulturkrocken inte blir lika stor. Men samtidigt är det skillnad på många saker. Som att man ber om ursäkt när man går in i någon eller råkar knuffa någon i tunnelbanan. Att kaffet är nästan odrickbart (om någon kommer och hälsar på så är ett paket Skånerost från Zoegas ständigt på min önskelista) och därför är te att föredra. Men eftersom britterna dricker så mycket te, snittet ligger tydligen på tre koppar per person per dag, så har de effektiviserat detta med tepåsarna. Vikta påsar med ett snöre så de är lätta att plocka upp? Trams tänker britterna, less is more.

Krasse

- What is that?
- Cress. You pour the seeds on a piece of paper on a plate, add some water and it grows. You use it in salads and on sandwiches.
- Oh. We thought it was ant pesticides.
- WFT? That dosn't make any sense. We don't even have ants in our kitchen
- Not now coz of the pesticides

Mängden småkakor når otroliga nivåer

Mängden småkakor som jag trycker i mig på daglig basis är skrämmande hög. Men te och småkakor. En sådan lysande kombi. Dessutom så otroligt billigt, när jag är i mataffären så känns det nästan dumt att inte köpa ett paket. Ginger crackers - 40 pence. Digestive med choklad - 80 pence. Sainsburys Choc Chip Cookies - 40 pence. Knappast speciell nyttiga. Till skillnad mot Sverige där palmolja anses dålig och absolut inte ska finnas i något man äter så står det här stort på förpackningarna att palmoljan som används är förnyelsebar. När det är det mest positiva kan man undra vad det egentliga priset för den billiga maten är.

Fattiga riddare - restmat per definition

Min italienske housemate som äter tre-rätters till middag varje kväll har för vana att äta småkakor som han doppar i varm mjölk till frukost. Konsumtionen av Marylandcookies och Oreos är hög. Jag gör tvärt om. Frukosten är ju ändå dagens bästa måltid.

Fattiga riddare slår dessutom det mesta

Bröd. Skivat och sådär småtorrt och tråkigt
Ägg
Mjölk

Ett ägg per person/brödskiva och blanda med ca 1 dl mjölk per ägg. Eller mer mjölk om det är knappt med ägg. Rör ihop. Jag föredrar matiga fattiga riddare och kryddar som om det vore en omelett med salt, peppar, en nypa muskot och kanske lite vitlök. Lägg brödskivorna i blöt och låt dem suga till sig. Stek. Ät. Förslagsvis med det du hittar i kylskåpet. Speciellt awesome för den där resten som är för lite att äta på egen hand men som tanten i dig vägrar att slänga. 

Definitionen på snökaos

I ett snöigt London med ont om pengar. Fredagsnöjet består i att handla mat. Tur då att det finns så mycket spännande att hitta på Sainsburys. Som ett underbart utbud på vegetarisk-köttliknande mat. När man har råd att äta sånt. Annars blir det mest linser för vår del.

vogue

Känner mig lite som Carrie i Sex and the City när hon sa “When I first moved to New York I bought Vogue instead of dinner. I just felt it feed me more!” 
(Får dock lite lust att skjuta mig själv när jag referera till Sex and the City) Även om jag snarare spenderar pengar jag egentligen inte har. Men efter en vecka med grötfrukostar så är lyxhelgfrukost det enda rätta. Och som för att kompensera för teveseriereferenserna så har jag tillslut börjat kolla på Girls. Underbar serie med betydligt högre igenkänningsfaktor på den och utmärkt att sitta och sticka till.

Varm vit choklad

 

 

Jag är sist i huset med att åka hem för jul. Så sätter på julmusik på hög volym för att det inte ska vara så tyst, äter upp chokladpralinerna som min housemate fick från jobbet och gav bort till hushållet för han gillar inte choklad och dricker varm vit choklad.

Varm vit choklad

1 Kopp mjölk
2-3 Bitar vit choklad
Kanel eller kardemumma 

Mät upp mjölk i en kopp och häll över i en kastrull. Värm, men låt det inte börja koka. Alternativt micra koppen med mjölk. När det är varmt lägger du i 2-3 bitar vit choklad, och rör runt tills det smälter. Häll upp och servera. Lite Kanel eller Kardemumma på gör det ännu godare.

Kanelbullens dag

Inser att detta allt mer börjar lika en matlagningsblogg. Men det kan jag leva med. Och det är ju ändå kanelbullens dag.

Receptet som kommer ifrån bloggen Brödpassion som förvrigt skrivs av en fransk surdegsbagare som sommarpratade i år och hade fantastiska utläggningar om hur brödbak kan lösa väldens problem. Surdegskanelbullar blev det alltså. Imorse när jag tittade till degen efter dess nattjäsning så hade absolut ingenting hänt. Surdegen, som brukar leverera, hade inte gjort sitt jobb så jag blandade i jäst istället och körde bara på långjäs. Men, sjukt goda kanelbullar. Även om jag tror att hemligheten mer ligger i hur de snurras än något annat. Inga torra yttre varv här inte. Och med lite Jaques Brel som bakgrundsmusik så går det galant.

En småborgerlig sufflé

När det införskaffades suffléformar och började göras suffléer skojade min pappa om att vi samlade på vuxenpoäng. Alternativt borgar-poäng. Så här är nästa, småborgerliga, sufflé. Och på tal om småborgerlig så var jag och såg Olof Palme dokumentären när den hade premiär förra fredagen. Klart sevärd. För mig som är uppväxt efter Palmes död och mest känner till honom för att han blev mördad så var det intressant skildring av både honom och hans samtids politik. Jag brukar tycka att jag har hyfsade politisk koll, men jag blev förvånad och fascinerad över det politiska samtalet som fördes då. Som att Sossarna seriöst drev att arbetarna skulle ta över den ekonomiska makten över fabrikerna, genom löntagarfonderna. Inte ens vänsterpartiet driver ett liknande krav idag. Vilken högervridning det har blivit av den politiska debatten till dit den är idag.

Men, åter till sufflén. Detta receptet känns som att det är svårt att misslyckas med och fluffet stannar kvar hur jag än rörde runt. Så var det inte med ostsufflén, så denna känns som ett säkert kort.

Jag gjorde en persikosufflé, mest eftersom att persikorna hade mognat ute i trädgården. I originalreceptet var det blåbär.

1½ dl Frukt/bär
3 + 1 msk socker
½ + ½ dl vatten
1½ msk potatismjöl
3 äggvitor
några droppar citronsaft
smör och strösocker till formarna



Sätt på ugnen på 175°. 
Koka upp bären/frukten med 3 msk socker och ½ dl vatten. Mixa till en slät puré. Blanda ut potatismjölet i ½ dl vatten och häll i purén under omrörning. Värm upp igen (men koka inte, kokar man potatismjöl blir det klister som förvisso är utmärkt till att sätta upp affischer på elskåp med men inte eftersträvansvärt i en sufflé) och ställ sen åt sidan och låt svalna. 

Sen är det dags för äggvitorna. Häll i 1 msk socker och några droppar citronsaft och vispa. När det är klart går det att hålla bunken upp och ner utan att smeten rör sig. 

Blanda sen ner äggviteskummet i purén. Enklast är att först blanda i hälften, rör försiktigt men ordentligt ihop det. Vänd sen ner resten av äggskummet och rör försiktigt ihop till en smet. 

Sen är det dags att förbereda formarna. Smeten räcker till sisådär 3-4 stycken. Vill man då känna sig småborgerlig är det här läge att ha speciella suffléformar för ändamålet. Det viktiga är att de klarar av att vara i ugnen och har raka kanter. Smöra dem och ströa med socker så att kanterna täcks. 

Sen är det bara att ha i smeten i formarna, ända upp till kanten, och stoppa in i ugnen. Här är det viktigaste momentet under tillagningen, ja, förutom att vispa äggvitorna hårt. Öppna inte ugnsluckan under gräddningen! Tydligen är risken stor att de säckar ihop istället för att svälla som det eftersträvas. Grädda i 10-15 min.

Serveringstips är att ha någon gegga till, typ glass, bärkompott eller vispad grädde.

Nej, inte shuffle - Sufflé

Jag insåg att jag aldrig hade bakat sufflé. Så jag tänkte att om inte annat så måste jag testa just därför. Vissa likheter till att snagga håret alltså. Och precis som håret så var det på det hela taget lyckat. Det svällde som det skulle och smakade gott. Men jag är trots det lite besviken. Jag hade en bild av hur det var jättesvårt att baka sufflé och att resultatet skulle bli fantastiskt. Även om arbetsgången är väldigt specifik och man inte får slarva med äggvitan så var det inte speciellt svårt. Men resultatet motsvarade arbetsinsatsen. Gott men inte lika extraordinärt som jag förväntade mig. Lite som en fluffig äggröra med parmesan i.