Sent i november (nåja, nästan)

Därute gick hemulerna med stora tunga steg
långt borta hördes mårrans tjut på nattens mörka väg
och dörrar stängdes överallt och alla lampor brann
hos alla stackars skrämda kryp som tröstade varann. 
Men vem ska trösta Knyttet med att säga ungefär:
på natten blir det hemska mycket värre än det är.   

Mitt rum har varit nästan höljt i mörker fram till nu. Lampor har inte varit speciellt högt upp på min prioriteringslista, men med novembermörkret så blir behovet plötsligt stort. Det blev secondhandande av lampdelar för att lysa upp hemmet. Sladdar, lampfötter och skärmar. Med stråltråd så sitter saker och ting ihop. Med jättefina skuggor på väggen. I mitt tak hänger en annan lampa. Det är en tillfällig lösning men som de flesta av sitt slag så tenderar de att bli permanenta. Hönsnät och sen många varv med garn runt. Mina väggar är täckta av skuggor och rör man vid taklampan så dansar de över väggarna.