Ja, jag tänkte att det var lagom för lampa nu när kvällarna blir långa. Det kändes så i kväll, sa mamman.

Idag fanns den bara där. Den där första aningen om att hösten är på väg. Det var inte i flockarna med gäss som landar på åkrarna innan de fortsätter sin färd söderut den fanns. Inte heller i äpplena som plötsligt blivit röda och börjat ramla av träden för att landa på vägen där de blir mos under förbipasserande bilars däck. Det var inte heller de stora halmbalarna, som staplats i prydliga pyramider på åkrarna som gjorde det. Utan det var något i luften. Något med ljuset. En lukt.